ssilence

Vad gör man när allt hopp har försvunnit? När det känns som att solen inte kommer stiga upp efter den långa natten? När man känner sig som den enda människan i världen?
Ingen kan förstå mig och ingen kan hjälpa mig. Jag trevar runt och ropar i ett konstant mörker men ingen hör. Ingen vill lyssna.
Ångesten är det enda som håller mig sällskap, dock gör den mig ondare. Den river upp min kropp och själ och låter mig hjälplös ligga på marken för att dö en långsam död.
Jag hatar, jag gråter, jag dör...